Idag är det 1 september och himlen är grå. Som ett brev på posten kom hösten, bara sådär. Min älskling började skolan igår och själv är jag "mellan jobb", eller jag har ett deltidsjobb men det tar inte mycket tid. Jag hatar att vara ensam, men jag börjar ställa in mig på många ensamma timmar den här hösten. Borde kankse pluggat, men hittar inget som ens låter lite intressant. Borde kankse söka jobb, men det är samma där. Känner mig som en alien, hur kan jag inte hitta något som passar mig? Jag har ångest, allt som oftast över framtiden, och över ekonomin. Jag såg inte det här framför mig när jag pluggade rumpan av mig utomlands, eller när jag jobbade galna skifttider när alla andra tittade på Kalle Anka på julafton. Hur blev det såhär? Jag får panik av tanken på att jobba mer, och jag får panik av tanken på att inte göra det.