Tidigare idag fick jag sån ångest att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen. Så, efter en stund bestämde jag mig för att lämna huset och ta en promenad i den friska vårluften för att försöka skingra tankarna och "komma bort" en stund. Ångesten utlöstes egentligen av att jag inte riktigt var nöjd med en grej jag gjort, och sedan eskalerade det hela och gick lite över styr. Prestationsångest much??

I vilket fall som helst tog jag mig ut ur huset, som jag inte lämnat på en vecka mer än för att besöka vårdcentralen och akuten då jag varit sjuk. Det var så skönt att bara få gå runt i det lugna samhället där de flesta jobbar eller går i skolan vid den här tiden, fåglarna kvittrade, himlen var grå och sjön täckt av is. Det var lite terapeutiskt faktiskt... Och, när jag kom hem fick jag ett mail från min "chef" som sa att de älskar mitt arbete.

Då släppte den sista ångesten och bara dunstade iväg ut i yttre rymden. Jag hoppas att den stannar där länge. Typ superduper länge.